NOG!
(Jag sätter min hatt på att efter dethär inlägget är det tyst i två månader igen.)
Jag sitter just nu och tittat på Syskonen på svtplay. Och jag ÄLSKAR Josefin Johansson! Tyvärr så är uppkopplingen oerhört långsam så det är en avsnitt/kvart som gäller.
Och det suger, för jag gillar inte internet längre. Slösurfa är inte roligt. Är jag vuxen nu?
Well, anledningen till att jag ser det som nödvändigt att tillbringa kvällen framför datorn (inga osedda filmer har jag heller) är att jag är ensam. Alltså, ensam! Jag menar; ensam på riktigt! Inte ens Sorken är inne!
(Varför gjorde datorn så?)Jag fortsätter, och hoppas att internet inte går bananas på mig igen.
Vart var jag? Justdet, jag är ensam. Alltså ENSAM. Det finns inte ens en mygga som kan hålla mig sömnlös. (För den slog jag ihjäl, så det är väl lite skyll mig själv på den punkten...)
Jag hoppas att Tidd (eller Glasstrid *virtuellt gapskratt*) kommer hem senare. Och hennes hund med. Men hon sover säkert borta. Det var flera månader sedan jag sov ensam i huset! Jag får ta in Sorken helt enkelt.
Kort uppdatering.
Ghana åkte ur fotbolls-VM, vilket tydligen gjorde mig upprörd. Det trodde jag aldrig före matchen, fast tydligen är min dolda talang att kunna inbilla mig själv att jag är sportintresserad. Vad det nu ska vara bra för?
Min häst, Cucos, vill inte stanna i transporten utan springer baklänges ur. Vad det nu ska vara bra för?
Jag har börjat diska. Vad det nu ska vara bra för?
Over and out!
Javisstja. Dethär med.
http://svtplay.se/v/1961935/gabba_gabba/syskonen_1_-_nytt_hem?sb,k130197,4,f,-1
Livet i sig bara.. och lite äventyrs lusta!
Ja, nu var det ju ett tag sen sist. Men nu fick jag faktiskt en välldans lust att skriva.
Lyssnar på Mumford & Sons.
Underbart.
Äventyrs lusta var det! Sitter här på min säng med sprakande brasa och funderar på mitt nästa äventyr. Grekland kanske? Jag är sugen på att resa igen. Men eftersom jag nu mer har ett jobb - ledig två dagar i veckan - blir det väl Kalmar eller något närmare istället..
Hmm.. Måste säga att det är en mycket berusande musik det här.
Modeshow skulle det ju blivit imorgon, iförd höga klackar, fint hår och fina kläder skulle jag svassat ner för catwalken, men som sagt har jag ju ett jobb, som tyvärr råkar vara extra viktigt imorgon. Fast det gör inget - jag är deras första modell nästa gvång. Och dessutom lär det bli en riktigt kul dag imorgon på glasseriet.
Tjofadderittan!
Snart kommer BillyBoy - jägermeistern ska införas i hushållet. Väntar på Gulan (som jag förövrigt ska fria till ikväll!) så att vi alla kan äta lite kladdkaka - nationalmaten i det här landet.
Ichi ligger här och snusar. Min lilla pälsdrake.
Undrar om jag ska införa lite kläder och skor i den här bloggen? Hmm.. Jag får bli modebloggare och ta fina kort där jag poesar tillsammans med korna! HA!
Det skulle vara något det.
Förövrigt saknar jag Tisse(bästa vän och nu mera Arboga bo), tror det får bli en kidnappning snart om hon inte kommer hit.
Nä, nu har jag svamlat tillreckligt. Här får ni lite fina bilder på Ichi istället.
//Bambi*
kom förbi
Kom förbi!
Ni förstår, härom dagen fick jag ett mail från min bardomsvänn Niklas, jag gillar honom. Han är den bästa vän jag har kvar som jag känt längst, långt tillbaks. Han tänker komma på fredag vecka 21 för en påhälsning. Nu tänkte jag att om ni vill passa på o träffa mig och då också såklart Nicklas är den 28 Maj en utmärkt dag. Om du läser detta nu Nicklas, känn ingen press.
Han är lovad en kopp te. En kopp té. En kopp the eller en kopp thé eller hur det nu stavas.
Så om du vill ha en kopp the så kom. Desutom kan du får ett glas wiskey. Det är Götehults nationaldryck. Nationen Götehult. Smaka på den! Det är den nya guvenören Astrid som satt slag på att wisky är fastslagen som nationaldryck. Hon behöver dricka den mycket. Men det är presidenten Eva(mamma) som promotar wiskyn i vår nation. Det är hon som dryckit den längst. Men det är gula huset som är Götehults Ambasad, och Maria som är vår Abasadör. Det är alltså vi, i gula huset, som tar emot alla besök.
Så kom o på besök i vår ambasad i vår nation och drick vår nationaldryck innan ni blir runtvisade i vårt land.
Väljer ni att inte komma så kommer ni i ett parallellt universum ha mycket roligare, nämligen i det universum ni faktiskt kommer. För man kommer alltid i minst ett. Så gör slag i saken! Kom i två!
In under himmlen utöver jorden kommer ni in. Kom förbi!
Kukos.
Det här är Cocos.
Det är tur för honom att han är söt. Annars hade det stått "Det här var Cocos, nu är det köttfärs".
(Jag tänker inte ens försöka be om ursäkt för dom allt mer frånvarande inläggen. Vi har alla tre riktiga liv, just nu snurrar dom på ovanligt intensivt. Det kanske lugnar sig, men förmodligen inte.)
Uppsala
Uppsala känner dem flesta till. Det ligger åvanför Stockholm, har stor domkyrka, stort universitet, en nybyggd centralstation och Malin studerar här. Malin, skulle jag säga, är en vän av götehult likväl som en vän av min.
Nu sitter vi i datasalen på Sverigs Lantbruks Universitet och jag har precis kommit tillbaks från en överlevnadskurs i skogen. Alla verkar trötta överallt och det är en stämmning i luften. Jag förnimmer den som lungnet före stormen. Det känns som världs-altaret är påväg att rasa samman. Som platformen för all möjlig existent är påväg att tippa över kanten. Det är bara en kort minimal sekund till kolappsen. Ögonblicket av ohopp dras utt till en tyst evighet och utanför datasalen regnar det... nästan ...
Allt detta uppfattar jag bara genom att sitta här. I min barndom spådde en av mina vänner att jag skulle bli magiker. Jag blev glad då. Det är inte konstigt att jag kan känna vad jag gör. Å andra sidan behöver man inte vara magiker för att uppleva djupa upplevelser i människans kännslo spektra. Eller så bara inbillar jag mig som vanligt. Ingen annan i datasalen verkar ju uppleva det jag upplever.
Malin säger att hon känner sig konstig i huvudet. Nästan som hon vore full. Hennes vän verkar mest finna sig i nuet. Håller handen på pannan nu men verkar ytterst normal. Sex meter framför mig sitter en kille som har sittit jättelänge och studerat. Det märks på all mat han hade med sig. Alla äter massa mat. Kan inte vänta till jag får möjlighet till att slänga i mig mat. Fast just nu är jag inte hungrig. Data salen får mig illa till mods. Sitter här och skriver ut.
Kenyas bönder har inte tillräkligt med pengar. Dem kan ta mickolån men för alla som går på csn vet att det inte räcker långt.
Spring ut och lek mina vänner! Nu! Enligt min Kännsla är tiden knapp, spring NU
En hälsning till alla i gula huset. Till de som har skrivit komentarer till bloggen och till de som läst komentatrena i bloggen. Till Anna på Irland och såklart djuren på ängen. Nu går killen som ätit massa mat.
spring
Jag tar mig samman.
Mamma kom upp med en flaska whiskey och sa ungefär "drick dethär så blir du bra". Jojo, hade jag druckit det som fanns kvar däri hade jag varit redlös tills förkylningen gått över i alla fall.
Så då föreslogs det att whiskeyn skulle blandas med te. Sagt och gjort, jag tar första whiskeyte-klunken.
"UÄÄÄH! Det smakar ju... Jag tänkte säga fitta."
Men nu har en tredjedel av fittmedicinen gått ner i vilket fall. Och såhär glad är jag:
Per är inte hemma, så hur glad han är har jag ingen aning om.
Freja: Det är inte alls så somrigt som det ser ut på bilden jag la in för ett tag sedan. Men jag såg blåsippor igår! Och du behöver inte oroa dig för självmordskatten, han har överlevt i 17(?) år, han överlever nog några till. Jag tror inte ens han är deprimerad, eller öht mår dåligt. Han bara lever, för att dö.
Nu ska jag ta mig samman och klunka i mig resten av äckeldrickat. Sen blir det apelsinjuice och vodka.
/Maria
"Raring jag ääär Dramaten!"
Hej hej hallå!!
Jag tänkte äntligen ta tag i den här konspiratoriska soppan och skriva ett inlägg!
Lite i efterhand så här vill jag bara tillägga att Pers födelsedag - fredagen - var underbar!
Bilder på detta festande i schokladindränkt pankakstårta och krigsmålning av nutella tänkte jag också lägga upp ^^
Jag har annars tillbringat helgen med att sälja Wirum glass - godaste glassen jag någonsin smakat, lakrits glassen slår nog allt. Trivs jätte bra med mitt jobb!
Coupling maraton tills nu, helt underbart. Jag tor att de sätter allt rätt.. Jag går och fnissar för mig själv ibland när någon replik dyker upp i huvet.. Nej då, jag är inte knäpp.
Ichi ligger vid mina fötter och min kära "särbo" Petter sitter bredvid mig, kan det bli mer mysigt? Ja kanske om jag hade en påse körsbär bredvid mig...
Nä, jag är alledeles för sliten efter helgens sociala bravader för att orka skriva något mer sammanhängande.
But I´ll be back!!! Var så säker..
([email protected] tar gärna emot matlagningsförslag, sista måltiden etc.)
Sleep tight
//Astrid och Ichi
Jag tar över!
Jag minns minsann när jag bodde ensam här.
Och vantrivdes.
Det är ändå ganska skitsvårt att hitta inspiration för att göra något idag, trots fantastiskt väder.
Jag hamnar så lätt framför datorn med det senaste DoctorWho-avsnittet och choklad i diverse former! (Igår när jag kom till jobbet blev jag så glad att jag nästan började gråta, för på tvättmaskinen fanns en hälsning och ett påskägg fyllt med choklad. Vem har världens bästa jobb?)
Och så är det detdär dilemmat med den fasansfulla envägskommunikationen som det här ändå är. Jag ska svara lite nu.
Belle: Ichi är en Pomeranian. Eller en pälsdrake. :P Och Astrid är den Astrid du lyckats träffa ett par gånger, för länge sedan. När kommer du och hälsar på?
Freja: Astrid är nog den pussochkram-vänligaste i hushållet så det är bara att tvinga på henne med.
Billy: Att bli liknad vid Ku Klux Klan är kanske inget jag uppskattar, but if it makes you feel good... :P
/Maria
Grattisulerar!
HURRAHURRAHURRA!
/Maria & Astrid
Gula Huset Svävar - Inget Hitta På!
Allt är sant!
Vi skriver vad som händer!
Igentligen tänkte jag skriva om min fördelsedagsdag och fantastiska skogspromenad, våren och medation. När jag tittade på venus från ett träd med mina samboare. Eller när Ichi attackerade bilarna. Men jag känner inte att skriva det.
(Maila [email protected] för specifkation, jag ser och hör allt)
Istället förmedlar jag här neda den verbala stämmning här ikväll. Tycker ni det är rörigt kan jag informera er att jag tycker det med.
Dem är seriösa: Vänliga hälsningar // Per
" . . . . . . . Tråpelaren såg fyrverkerierna gick nerdåt dom skulle åka på sig hynnyemoon sorgen gorde så fruktansvärt ont gick ut på bryggs vid vatten vid staden gick ut och satten mig precis där ser hur lizett häner på honom såhär gjorde så ont du vet att det är dig jag älskar det bara måste bli så min hjärna är makalös jag skulle vara drömmtydare det är fruktansvrär det sitte kvar i brösten jag vill ju fortfarande vara hos honom bara en liten ditalj det finns ju sex miljade människor på jorden en av dem kan vara den jag tro det vi ska släppa dennna diskutionen jag är dramatiska ha ha ha jag är dramatiskt jobbar du på dramaten eller jag är dramataen ha ha ha ha ha hakattjing I'm gessell arividatcki jag är dramaten hi hi hi ha ha h ah hi fina grejor jag det var finte he he he deila på söndag jag får vara så där angsnygg ige första dagen andra dagen avslutningsdagen däör satt den du kommer e´vara så sali så du går upp iblå lien rök jag ser framför mig när du går det låte rpoff poff poff kolla jag kan gå ha ha hg aså lan man gör för attty prata men random person var är bichi the boy det blir ett långd unlägg daramaten allt fres fres i fres fres dramaten dra m,igbaklänge drematen hr gå¨r det inget bra jag tängekt absolur fres fres vvill gifta mig med mig det blir ju skit bra hej vad syr du med ja det har varait upptaget du ghar kommit till röstbrevöådan har du inte prata i telefgon är du helt säker på det har du skalgit fel nummer femton gånger upptaget har det vara i alla fall dsen kom röstbrevlådan fel nummer ha ha ha ha ha oj det här är roligt inte för aalla ibland men för mig jag är dramaten dassi hon är en hund ska vi uinte äta tårta j jag skiriver i jätte mycket sl´tycker uppdelninger bra har ju glasssen i kyklen också det är fint ta den jG BRUCKA OCKSÅ SKRIVA I JÄTTE MYCKET STYCKS UPPDELINGAR NÄR DU SITTER EN METER IFRÅN JAG KAN GÅ UT NU MED MEN IKVÄLL STÅR FSRS FARES HÖG PÅ LISTA HJAG ÄR INTE PÅ HUMÖR JAG FLIPPAR I MITT PRIVAT LIV HELT ENKELT Jag borde läsa den oändliga historien Ifind it hard det är många en på . . . . . . "
Den första april.
Annika var här på morgonen och vi motionerade lite hästar, det gick OERHÖRT bra! Frågan är om den goda trenden håller i sig, något vi får svar på imorgon.
Annika är min räddande ängel när det kommer till hästar. Hon bor 6 km från gården och vi byter både tjänster och hästar. Tyvärr har hon valt att inte jobba med hästar (som hon är jätteskicklig på), men hon är jätteduktig på det hon utbildar sig till med. Så tack för att du finns!
Astrid och jag var i Västervik tidigare under dagen med, för att shoppa kläder, ta ut pengar och köpa något litet speciellt. Vad kommer ni få reda på imorgon, för då är det en speciell dag. :)
Sedan blev jag alldeles för sen till jobbet, då jag tänkte ta en "gen"väg över skogen. Vägen avstängd pga tjällossning.
Det är väl sånt man får räkna med när man bor såhär, något jag inte skulle vilja byta för allt i världen!
Over and out, för nu ska jag äta misslyckad omelett.
/Maria
Den oändliga resan.
Men igår skrev vi ändå inget inlägg, för vi tog en långpromenad. Man måste ju leva lite också...
Till Mörtfors styrde vi stegen, över stock, sten och vatten.
Ichi (vem det är kommer ni få veta längre fram) tyckte det var roligt att balansera på kanten till stupet. Det tyckte inte Astrid. Vårsolen sken, det var lagom varmt i luften och på utsiktsberget stannade vi och åt nektarin. Livet kunde inte vara mycket bättre!
Väl framme blev vi bjudna på mat av Erik och Elisabeth, sedan snuvade vi Bittan på hennes bil och körde hem.
Överlag en helt fantastisk dag. Och det finns bildbevis!
/Maria & Astrid
Vissa vill ständigt ha lite mer utsikt, andra är nöjda med det dom kan få utan att riskera livet.
PÄLSDRAKEN!
Utsiktsberget.
På väg genom den småländska skogen.
PS. Astrid lyckades sneaka sig bakom kameran hela tiden, men hon kommer få igen för detta.
PS2. Vi kommer skriva presentationer av varandra snart, skaran som känner oss alla tre är liten.
Husets öron och ögon ..
Vi observerar allt i huset. Vi vet allt. Vad vet du?! ...
Vi är tillsynes två oskyldiga tygdjur ...
Vi är Lassie och Rosalund alias Dassie och Självmordskatten.
När hon det där Blonda våpet kom hem och gastade trodde vi nästan att öron läkaren var vår nästa anhallt, totts avståndet till bordet från vår plats på spisen.. Men tack vare våra kunskaper om diskretion märktes inget.
Det började sedan pratas om att starta en blogg - här är vårat svar på detta!
Vi är inte helt för det. Vi menar... det är inte riktigt vår sak. Dels är våra tassar inte anpassade för sådant här tangentbord. Sen är det ju inte så vanligt med andra levand bloggande gosidjur aktiva. Är kanske det är!? Finns det andra som oss vill vi veta! Hör isåfall av er till mig: [email protected]
Nu ska jag gå och dö.
Välkommen till Konspirationen!
Astrid hade just kommit med ett flyttlass, jag satt och stressade i sig mat för att sedan åka till jobbet och Per gjorde...något.
Någon sa: "Bloggen är vårt öde!". Jag minns inte vem, det var inte jag.
Så här sitter vi nu. Jag har fått äran att skriva första inlägget i jag-form. Övervakad av de två andra. Givetvis.
Idéer om design har börjat skapas (sneaky-Billy, välkommen till konspirationen, som webmaster) och Laleh underhåller och inspirerar.
Och vi tänkte väl starta som sig bör.
Välkomna! Nu börjar konspirationen.
/Maria
